Målarettan, Svenska Målareförbundet avd 1
Postadress: Box 42045, 126 12 Stockholm
Besöksadress: Erikslundsgatan 4, Hägersten
Telefon: 08-449 20 60 - Fax: 08-449 20 89

Målarettans medlemsregister: 08-449 20 60
Måndag-torsdag 09.00-16.00, fredag 09.00-13.00
Lunch måndag-torsdag 12.00-13.00
Målarettan
Expeditionen öppen måndag-torsdag 08.30-17.00
Fredag 08.30-13.00
Sommartid 1 maj-31 augusti 08.30-16.30
Fredag 08.30-13.00
Lunch måndag-torsdag 12.00-13.00
E-postadress: för.efternamn@malarettan.com
E-postlåda: avd1@malareforbundet.se
Plusgiro: 5 05 14-9 - Bankgiro: 372-2006
www.malarettan.com
Målarnas hus
Arbetslösa
Viktigt
.
Målarettans ombudsmän
(För att undvika skräpost är inte e-postadresserna utsatta med namn)
Ombudsman: Jan-Erik Wigren
Avtal/förhandlingar, massmedia
Mobiltel: 070-588 40 10
E-post: för.efternamn@malarettan.com
Ombudsman: Jan-Olof Gustavsson
Kassör, försäkringar, avtal/förhandlingar
Mobil: 070-349 34 78
E-post: för.efternamn@malarettan.com
Ombudsman: Jan-Erik Tillman
Bil- och industrilack
Mobil: 070-213 22 11
E-post: för.efternamn@malarettan.com
Ombudsman: Kenneth Forsberg
Data/it, avtal/förhandlingar, anpassnings-
ärenden, arbetsskador/försäkringar
Mobil: 070-644 39 88
E-post: för.efternamn@malarettan.com
Ombudsman: Tony Öberg
Avtal/förhandlinga, MB
Mobil: 070-598 22 11
E-post: för.efternamn@malarettan.com
Ombudsman: Conny Lundberg
Lärlingsfrågor/utbildningar, avtal/förhandlingar,
arbetsmiljö, tidningen Målar´n/information
Mobil: 070-214 95 40
E-post: för.efternamn@malarettan.com
.
Målarettans kontorspersonal
Margaretha Sundberg: Bokföring
Telefon/vxl: 08-449 20 60

E-post:
för.efternamn@malarettan.com
Cinzia Grassi: Sekreterare,
lärlingsregister
Kati Andersson: Medlemsregister, avlidna medlemmar
Britt Lundqvist: Reception, semester- 
kassan, stugbokningar, lärlingsregister
Arne Lundré: Vaktmästare
.
Ställ krav på din arbetsgivare
.
Som målare ställs vi ofta inför en verklighet som ser ut så här: Extremt korta byggtider, usel samordning, tidspress och stress. När du ska börja jobba ser det ofta för djävligt ut, rent sagt. Du tvingas röja efter andra innan du kan sätta igång. Titt som tätt måste du trängas med byggnads- arbetare, elektriker och rörmokare som jobbar i samma lokal. Resultatet kan bara bli ett: Jobbet går långsammare, kvalitén blir sämre, inkomsten sjunker och du mår dåligt. Ställ krav på din arbetsgivare enligt det löfte som kollektivavtalet innebär för bägge parter.


Det fackliga löftet
.
Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor
eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten, att om
vi alla håller detta löfte, så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.


Kollektivavtal
Ett kollektivavtal är ett skriftligt undertecknat avtal mellan fackförening och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Det gäller bland annat löner, lönesättning, ersättningar, arbetstider, ledigheter, semesterlön och andra ting som parterna enats om. Kollektivavtalet är juridiskt bindande för alla medlemmar i respektive organisation och är därmed lösningen på ett kollektivt problem där många står mot många. För löntagarna vore det mycket sämre att förhandla var och en för sig. Men även för arbetsgivaren är det en klar fördel att bara ha ett avtal som gäller samtliga anställda. Då vet arbetsgivaren att alla anställda arbetar när avtalet är underskrivet och inga konflikter hotar produktionen så länge avtalet gäller. Det är respektive LO-förbund som förhandlar fram och tecknar kollektivavtal med arbetsgivarna. I vårt fall
är det Svenska Målareförbundet som förhandlar med arbetsgivaren.


Politik
En facklig/politisk samverkan bidrar till att föra in arbetsplatsernas och löntagarnas perspektiv
i de politiska besluten. För de fackliga medlemmarna ger den facklig/politiska samverkan också möjligheter att påverka politiken och samhällsutvecklingen. Svenska Målareförbundet driver det politiska arbetet tillsammans med fem andra förbund. (Byggnadsarbetareförbundet, Elektriker- förbundet, Fastighetsanställdas förbund, Skogs- och Träfacket och SEKO, väg & ban) De fackliga Samhällsbyggarna skapades för att stärka det facklig/politiska arbetet. 
.
De Fackliga Samhällsbyggarna genomförde den 17 mars 2005 en manifestation för kollektivavtalet.
Det var starten för en årligen återkommande manifestation under parollen ”kollektivavtalet – min trygghet”. Den svenska fackföreningsrörelsen och den svenska modellen har blivit hårt angripna 
under senare år. Detta trots att de flesta anser att kollektivavtal och den svenska modellen är
värd att försvara. Detta gör att frågan om kollektivavtalets värde ligger högt upp på alla 
fackförbunds agenda. 


Våra medlemsgrupper
Svenska Målareförbundets medlemmar finns i flera olika yrkesgrupper. Byggnadsmålarna målar och tapetserar både inomhus och utomhus i såväl nybyggnation som i renoveringsobjekt. Inom måleriyrket kan man också vara materialarbetare, järnmålare och servicearbetare. Materialarbetare är den som ställer i ordning, sköter och transporterar material och verktyg. En järn- målare håller på med något som kallas rostskyddsmålning och en servicearbetare utgör ett komplement till byggnadsmålaren och sysslar med bland annat enklare arbeten som till exempel tapetnedtagning, tvättning och rengöring av husfasader.


Billackerare: De flesta billackerare arbetar med skadereparation, alltså att få tillbaks lacken i ursprungligt skick efter lackskador. En del arbetar även med motivlackering.


Industrilackerare: Jobbar som det låter inom industrin. Industrilackerare lackerar oftast
nya produkter och de använder sig av en annan teknik än billackerare. Inom industrin har några specialiserat sig på lackering av plastdetaljer.


Mätare: Mätarna sammanställer ackordsräkningar åt målarna och måleriföretagen. Alla mätare
är anställda av Målerifakta.


Att vara medlem:i Svenska Målareförbundet betyder att du tar ställning, påverkar din och allas vår framtid. Att du vägrar acceptera att regeringen försämrar den svenska modellen som vi byggt upp och varit så stolta över.


Ny LO-rapport – inkomstskillnaderna ökar:  Näringslivseliten har en orimlig inkomstutveckling. En genomsnittlig vd i de 50 största börsbolagen tjänade 2009 lika mycket som 41 industriarbetare. Den ekonomiska eliten i Sverige – de verkställande direktörerna i de 50 största bolagen – står inkomstmässigt i en klass för sig. Under 2009 hade de en genomsnittlig inkomst före skatt på 12,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 41 industriarbetarlöner. Förändringarna i skattesystemet under 2000-talet – slopad förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt med mera – kommer med stor sannolikhet att leda till att den ekonomiska eliten ytterligare kommer att öka inkomsterna jämfört med industriarbetarna. Näringslivets elit måste börja ta ansvar för den här orimliga inkomst- utvecklingen. Annars riskerar de sin legitimitet som samhällsaktör, skriver företrädare för LO. 
Till toppen
.